24/2 -10

Är det nu det börjar?
Är det nu det är allvar o jag ska satsa allt jag har?
Jag känner att allt är på rätt väg o jag kan inte vara mer glad för det än va jag är..
Pusselbitarna börjar för första gången på många år falla på plats o jag kan se helheten.
Jag känner hur oron rinner av mig o lugnet sakta tar plats, en känsla som jag inte trodde fanns kvar, en känsla jag krampaktigt ska hålla mig fast vid.

Ja, jag faller tillbaka ibland men jag ser ändå det positiva o kan glädjas åt allt som är bra o inte bara känna att jag aldrig kommer må bra igen!

Tack ni som har fått mig tillbaka på fötterna o orkat lyssna i tid o otid!

Ha det bra alla!

Puss&Kram

RSS 2.0